Människor är en produkt av sin miljö – det är korrekt i sin helhet, i allmänhet; En stabil miljö skapar stabila människor. Motsatsen, just det: motsatsen – och så vidare. ”Äpplet faller inte från trädet” är ett (globalt) talesätt som hänvisar till just detta ämne. Nedan förklarar jag i detalj.

De faktorer som avgör någons personlighet är livslängden och könet (främst); Den starkaste tillväxten sker (detta är uppskattningar, kom ihåg det) mellan 0 års ålder (alltså födseln) och 12 års ålder, och den minskar gradvis därifrån. Grovt uppskattat ligger 65 % av tillväxten i intervallet 0-12, 12-18 står för 25 % och resterande 10 % mellan 18-25. Efter det är din personlighet (mer eller mindre) ”huggen i sten”, och kommer att kräva mycket ansträngning för att ändra, justera eller modifiera på något sätt. Genus spelar in baserat på könet på barnet i fråga; Pojkar kommer att ta efter den eller de manliga figurer som de exponerades mest för i förhållande till de ovan nämnda åldrarna, och flickor efter den eller de kvinnliga figurerna på samma sätt.

Den praktiska logiken bakom denna teori är att, baserat på människans sammansättning, växer din astralkropp (alltså ande) tillsammans med sin fysiska motsvarighet; En fysisk kropp som växer upp frisk och stark för att den växte upp i en konstruktiv miljö kommer att vara just det –stark & stabil. En astralkropp, dito. Jag behöver inte påpeka vilken typ av person en negativ miljö kommer att producera… Och det är ungefär allt.